Vildsvinsjakt – guide till jaktformer, beteende, utrustning och jakt i mörker
Vildsvinsjakt – guide till jaktformer, beteende, utrustning och jakt i mörker
Vildsvinsjakt skiljer sig på många sätt från den jakt de flesta svenska jägare är vana vid. Vildsvinet är stort, starkt, intelligent och anpassningsbart, och samtidigt sker en stor del av jakten under de timmar då andra jaktformer normalt håller på att avslutas.
Särskilt i Sverige har vildsvinsjakt blivit en populär jaktform bland svenska jägare. Här kan jakten sträcka sig från stilla pass vid en foderplats till smygjakt i mörkret eller mer intensiv jakt med hund. Gemensamt för jaktformerna är att framgång sällan kommer enbart av att vara en god skytt. Kunskap om vildsvinets beteende, vindriktning, terräng och rörelsemönster betyder minst lika mycket.
I denna guide tittar vi närmare på vildsvinet som viltart, de vanligaste formerna av vildsvinsjakt, kläder och utrustning samt de särskilda förhållanden som gäller när jakten sker efter mörkrets inbrott.
Vildsvinet – ett starkt och anpassningsbart djur
Vildsvin kan leva i mycket olika landskap men trivs särskilt bra i områden där skog, åkrar, ängar och våtmarker ligger nära varandra. Skogen ger lugn och skydd under dagen, medan åkrar och andra öppna områden kan erbjuda stora mängder föda under natten.
Det innebär samtidigt att vildsvinen inte nödvändigtvis uppehåller sig på samma plats dygnet runt. Ett område kan vara fyllt med färska spår, lergropar och uppgrävd jord utan att man ser ett enda djur i dagsljus.
Vildsvin är huvudsakligen aktiva under de mörka timmarna. De kan röra sig flera kilometer under en enda natt mellan sina dagleger och områden med föda, och jakttryck kan få dem att flytta ännu längre.
Därför handlar vildsvinsjakt i hög grad om att förstå var grisarna kommer ifrån, vart de är på väg, och när de passerar genom terrängen.
Vildsvin lever ofta i grupper
Vildsvinets sociala struktur är också värd att känna till.
Suggor och yngre djur lever typiskt tillsammans i familjegrupper, som ofta kallas en rotte (en grupp, flock). Gruppen kan bestå av flera suggor samt kultingar i olika åldrar. Det finns en tydlig hierarki i gruppen, som blir särskilt synlig när grisarna äter tillsammans.
Stora vuxna vildsvinsgaltar lever däremot ofta mer ensamma och kan röra sig över betydande områden.
Kultingarna är lätta att känna igen på sina karakteristiska ljusa längsgående ränder. Allt eftersom de blir äldre försvinner ränderna, och djuren får gradvis den bruna och senare mörkare päls som förknippas med vuxna vildsvin.
Det är särskilt vid passjakt värt att ta sig tid att betrakta en grupp innan man bestämmer sig för ett djur. I mörker kan storleksskillnader vara svåra att bedöma, och ett djur kan se betydligt större eller mindre ut beroende på avstånd, terräng och vilken gris det står bredvid.
Vildsvinets sinnen – vinden betyder allt
Vill man komma nära vildsvin måste man först och främst förstå deras luktsinne.
Vildsvin har ett synnerligen välutvecklat luktsinne. Där jägaren kanske känner sig väl dold i ett mörkt jakttorn kan grisen registrera mänsklig vittring långt innan den kommer inom synhåll.
Därför är vindriktningen en av de viktigaste faktorerna vid vildsvinsjakt.
Det gäller både under pass och smygjakt. Idealt ska vinden röra sig från det område där du förväntar dig grisarna och mot dig. Har grisarna väl fått din vittring är möjligheterna ofta väsentligt sämre.
Hörseln är också god. En bildörr, dragkedja, gevär som slår mot träverket i jakttornet eller en oförsiktig rörelse kan vara nog för att göra grisarna misstänksamma.
Synen är däremot inte vildsvinets starkaste sinne. Det betyder inte att djuren inte kan registrera dig, men i rätt vind kan en lugn jägare ofta komma överraskande nära.
Det är just kombinationen av utmärkt luktsinne och hörsel med ett mindre skarpt syn som gör smygjakt på vildsvin möjlig.
Passjakt på vildsvin
För många svenska jägare är passjakt den första introduktionen till vildsvinsjakt.
Här placerar man sig normalt i ett torn, en stege eller en sluten koja med utsikt över en foderplats, åker, skogsglänta eller annan plats där grisarna regelbundet kommer.
Jaktformen låter omedelbart enkel: Sätt dig upp och vänta.
I praktiken finns det flera detaljer som kan avgöra om kvällen slutar med en skottchans.
Var på plats i god tid
Vildsvinen kan befinna sig överraskande nära foderplatsen, långt innan de visar sig.
Därför bör man vara på plats i god tid och undvika att anlända just när grisarna börjar röra sig. En god ankomst till passet betyder minst lika mycket som själva placeringen.
Ska man exempelvis korsa en öppen åker på väg till tornet bör man tänka på var ens vittring lämnas. Ett vildsvin som senare kommer ut ur skogen och stöter på jägarens spår kan vända om innan det någonsin blir synligt.
När du väl sitter på passet gäller det att lugna ner sig.
Placera geväret så att det kan tas i bruk utan större rörelser. Se till att utrustning inte skramlar, och gör de saker som annars senare kommer att skapa buller innan du börjar vänta.
Vid vildsvinsjakt kan en liten rörelse eller metalliskt ljud i ett tyst jakttorn verka överraskande våldsamt.
Tålamod lönar sig
Vildsvin har en imponerande förmåga att låta jägaren vänta.
Man kan sitta i timmar utan att se annat än rådjur, harar och fåglar. Just när man mentalt har beslutat att kvällen är slut kan det första svaga grymtet avslöja en grupp ute i mörkret.
Det är en del av jaktformen.
På en bra kväll uppstår en speciell stämning när man först hör grisarna, sedan ser rörelser mellan träden och till sist kan identifiera de enskilda djuren.
Ju mindre du rör dig, desto bättre.
Foderplatsen
Foderplatser används på många ställen som en del av vildsvinsförvaltningen. De kan både samla grisarna på bestämda platser och hålla dem borta från sårbara grödor.
Majs är ett klassiskt foder, men vildsvin är opportunister och kan äta ett mycket brett spektrum av föda.
En fungerande foderplats är inte bara en plats där man häller ut en stor mängd foder. Det handlar om att göra området tryggt och intressant för grisarna.
Sprids mindre mängder foder över ett större område, måste grisarna lägga tid på att söka efter det. Det håller dem längre på platsen och innebär samtidigt att djuren sprider ut sig mer.
En viltkamera kan vara synnerligen användbar för att lära känna aktiviteten: När kommer grisarna? Hur stora är grupperna? Kommer den stora galten regelbundet eller bara enstaka nätter? Här rekommenderar vi vår Live 4G app-styrda viltkamera, som med sitt 940nm no-glow nattljus är synnerligen lämplig för att observera grisarna utan att de är medvetna om det 4G Live Viltkamera – Huntersmarket.
Ju bättre du känner till mönstret före jakten, desto mindre blir du beroende av tillfälligheter.
Smygjakt på vildsvin
Smygjakt på vildsvin är en mer aktiv jaktform och kan ge mycket intensiva jaktupplevelser.
Grundprinciperna påminner på många sätt om smygjakt på annat klövvilt: Man rör sig långsamt genom terrängen, använder vinden och försöker upptäcka djuren innan de registrerar jägaren.
Men vildsvin ställer särskilda krav.
Använd vinden aktivt
Innan du rör dig mot ett område med grisar måste vindriktningen vara korrekt.
Har du vinden fel hjälper kamouflage och långsamma rörelser sällan mycket. Har du däremot vinden rätt kan du komma mycket nära djur som koncentrerat bökar efter föda.
Vildsvin som äter kan vara överraskande bullriga. De bökar i jorden, tuggar, grymtar och rör sig omkring varandra. Det kan maskera en del av jägarens egna små ljud och skapa möjlighet att komma närmare.
Men man ska inte förväxla möjligheterna med ofarlighet. Särskilt runt en sugga med små kultingar måste man vara mycket försiktig.
Säkerhet
Till skillnad från många andra jaktformer är jakt på vildsvin inte utan risk. Med sitt hetsiga temperament, sin storlek och styrka kan de lätt döda en människa eller en jakthund med sina vassa hörntänder.
Det sker helt enkelt genom att den springer mellan benen på dig och kör sina betar in i insidan av låret och upp mot ljumsken, och på vägen skär av din lårbensartär. Det är ingen dum idé att investera i lämpliga kevlarbyxor, som säkrar dina vitala delar.
Det har också hänt förr att de biter av ett eller flera fingrar.
Man måste därför visa yttersta försiktighet när man rör sig ute på dess territorium på natten.
Har du avlossat ett skott ska du vänta i minst 10 minuter innan du går fram till den. Om du har gått ner i knät ska du använda tiden till att hålla ögonen på den; rör den sig lite? Det händer att grisen bara är sårad, och även om de är svårt skadade kan de fortfarande utgöra stor fara. Om du inte hittar den, tveka inte att tillkalla assistans från en eftersökshundförare.
Jag var med på en jakt där ett vildsvin hade blivit skadeskjutet och hade gömt sig i tjocka buskar 20 meter från skottplatsen. Vi beslutade genast att tillkalla en eftersökshundförare, som snabbt hittade den och var tvungen att skjuta den ytterligare 3 gånger innan den avled.
Morgon, kväll och natt
Smygjakt kan ske vid olika tidpunkter beroende på terräng och årstid.
I gryningen kan det vara möjligt att möta grisarna på väg tillbaka mot skogens dagleger. På kvällen rör de sig åt motsatt håll mot foderområden och åkrar.
Snö och månsken kan ändra förhållandena markant. Ett mörkt vildsvin står mycket tydligt mot snö, och under ljusa nätter kan man plötsligt observera saker som under en vanlig mörk vinterkväll skulle vara osynliga.
I modern vildsvinsjakt används även olika former av nattoptik och termisk utrustning, där det är lagligt. Reglerna för jakttider, konstgjort ljus, termisk optik och nattoptik kan variera och ändras, så undersök alltid de gällande reglerna i det område och land där jakten sker.
Vildsvinsjakt med hund
Jakten med hund är en helt annan disciplin.
Hunden ska kunna hitta grisarna i tät vegetation, sätta dem i rörelse eller ställa dem och samtidigt vara klok nog att inte föra sig själv onödigt nära ett stort och aggressivt vildsvin.
Det kräver både mod och självständighet – men också respekt för motståndaren.
Bland de hundtyper som används för vildsvin finns både spetshundar, drivande hundar och terrierraser. I mindre terränger kan korttidsdrivande hundar vara en fördel, eftersom de inte nödvändigtvis fortsätter kilometer efter grisarna när djuren lämnar såten.
En bra vildsvinshund skapas dock inte enbart genom rasval. Prägling, spårarbete, erfarenhet och gradvis möte med vildsvin har stor betydelse.
För den vanliga gästjägaren på en svensk vildsvinsjakt är hundförardelen ofta något som överlåts åt erfarna lokala hundförare.
Vildsvinet är skjutstarkt
Vildsvin har rykte om sig att vara starka djur, och det är inte utan grund.
Kroppen är kompakt och kraftig, och särskilt vuxna galtar har en robust framkropp. Även efter ett dödligt träff kan ett vildsvin nå in i tät vegetation innan det faller.
Samtidigt kan skotttecknen vara mindre tydliga än hos något annat klövvilt.
Detta gör två saker särskilt viktiga:
För det första: Ta bara skott du är säker på.
För det andra: Ta alltid situationen efter skottet på allvar.
